Den perfekta (jul)bilden

Ah.. är det inte vackert med alla perfekta julbilder på sociala medier?

Alla ser så lyckliga och perfekta ut. Kläderna, maten, granen, klapparna.

Snöpromenader, kälkdragning, skrattande barn och busande hundar.

Och för att inte glömma familjefotot, där alla ler vackert in i kameran.


För att citera Chandler (från Friends)

"Can I BE any more turned off?"

För jag gillar verkligheten mycket bättre än den perfekta bilden.


Varje gång när jag kommer hem till en av mina bästa vänner så säger hon alltid, "Du får ursäkta att jag inte hunnit städa undan bättre. Det ser ut som fan här hemma". Det är aldrig stökigt eller smutsigt. Däremot upplever hon det så. Hon upplever det som att hon "borde" ha gjort mer. Och ja, haha du läste rätt, mitt hatord Borde var med i den meningen, men det ska vi inte prata om nu.

Vad JAG upplever när jag kommer hem till henne är ett hem fullt av henne.

För mig är det en trygghet att se att det finns spår av henne i hennes egna lägenhet.

Jag gillar att se

  • skorna som inte kommit upp i hyllan

  • klädställningen som bär ren tvätt

  • filten som ligger formad efter senaste användningen

  • diskmaskinen som står på glänt med intorkade (och alltid supergoda) matrester

Vad jag menar med det här är inte att jag gillar oreda (även om det faktiskt är sant, men det är inte det som är poängen här) utan att jag gillar helheten, jag gillar hela bilden.

Jag känner henne, och förmodligen de flesta av alla hennes sidor, så jag tycker om att se hela bilden. Jag tycker ju om henne.


Så vad har min vän med den perfekta (jul)bilden att göra? Inget alls egentligen, då hon aldrig lägger upp bilder på sociala medier.

Men du och jag ser alla andra bilder på Instagram. Vi ser alla försök till att visa sig från sina bästa sidor.

Men glömmer man inte verkligheten då? Glömmer man inte bort sanningen, tryggheten och kärleken då? Jag tycker åtminstone det.

Vi skulle tillexempel ta ett familjefoto med min familj nu under julen. Vi var totalt 4 vuxna och två barn. Vi vuxna har lärt oss att le på kort, men barnen är som de är - de är sanning. Så det tog ett par vändor med kameran för att få alla att vara med och inte spåra ur med annat.

Men det här skrev inte jag när jag lade ut bilden, jag skrev "Det bästa jag har" och det är sanningen. Bilden var suddig och alla mer eller mindre gapskrattade. Jag försökte hitta den mest sanna bilden jag kunde bland alla som blev tagna, men jag valde såklart en som alla faktiskt var med på ;)


Så vad vill jag säga? Jo jag vill säga

Kom ihåg det omkring och utanför bilden

Det är en sanning där runtomkring. Det är i periferin som verkligheten bor.

Kanske har det tagit tusen försök att få bebisen att le.

Kanske ser en kropp perfekt ut men du får inte se allt slit bakom, allt den får avstå.

Kanske ser kärleken perfekt ut på bild, men du får inte se hur det egentligen är när kameran slocknat.

Den perfekta måltiden kanske smakar skit.

Träningsbilden vittnar om kraft, vitalitet och energi. Men du vet inte hur passet har varit, vad personen egentligen känner på insidan eller hur tråkigt det kanske var.

Kanske är dina "likes" det enda som betyder något.

Kanske är det en tro om vad som duger och inte för dig som tittare.

Kanske är det tro om att sanningen inte duger. Att han eller hon inte duger.


För varje gång vi alla lägger upp en bild så bidrar vi till det här. Vi bidrar till osanning.

Just bara för att en bild inte kan uppvisa hela bilden, charmigt nog. Det handlar alltså inte alltid om just oärlighet.

Det är därför viktigt att vi alla tar vårt ansvar och är så ärliga vi kan vara, både mot andra och oss själva. Inte för att vi nu ska lägga upp en massa skitbilder, för vi vill ju ändå stoltsera med vad det än är. Men vi behöver ta ansvar för att inte vinkla verkligheten.

Och framför allt är det viktigt att vi förstår skillnaden mellan bild och verklighet.

Så varje gång du ser en bild så tänk att bilden är större. Inte för att du ska vara skeptisk, söka negativitet eller missunna glädje till andra, utan för att du ska bevara din egen sundhet och för att din egen självkänsla inte ska gräva ner sig.


Och framför allt, kom ihåg att du inte behöver städa bort dig själv innan någon kommer.

Du behöver inte le på ett speciellt sätt när kameran är framme.

Du behöver inte träna för att dofta vitalitet.

Du behöver inte hålla upp någon fasad alls.

Bäst, starkast och vackrast är du alltid när du är dig själv. Det är då du är mest älskvärd.

Och hela du får aldrig plats på en bild. Du är så mycket mer än så.


Jag, min syster och mamma.




76 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

vad känner du nu?

..mina morgontankar om kommunikation och vad som egentligen behöver sägas. känslor Jag pratar alltid om känslor - med alla klienter, på varje yogaklass och i all kommunikation utåt. Det är ju inte så

Hälsan på Gotland AB

Org.nr: 559085-8816
Innehar F-skattsedel
Swish 123- 69 159 04